Jag vet inte om det är så att jag vet precis vad jag vill ha i livet, och att det är sånt jag inte kan få, vilket gör att allt tappar mening. Eller om det är så att jag bara tror att jag vet vad jag vill ha, men i själva verket fumlar i mörkret, och att det är fumlandet som gör det meningslöst.

Vet inte om det låter logiskt, men det är svårförklarat så närmare kommer jag inte till en rättvis beskrivning av vad jag menar.