Förändring (i både positiv och negativ bemärkning), sker inte naturligt. Det sker inte av sig själv.

Synen på människors lika värde, tolerans, vetenskapliga genombrott och tekniska innovationer som präglar våra liv har inte tillkommit för att det på något magiskt sätt föds bättre generationer efter varandra.

Det sker inte för att folk sitter och rullar tummarna och hoppas på det bästa.

 

Det sker tack vare eldsjälar, aktivister, forskare, fanatiker och idealister.

Det sker tack vare folk med passion, ambition, mål och drömmar. Det sker tack vare att folk bestämmer sig för att "nej, såhär kan vi inte ha det" och "nu gör vi såhär istället".

 

Skola, rättsväsende, politik och människosyn har förädrats dramatiskt åt olika håll under historien.

Det faktum att vi idag till exempel anser att samkönade äktenskap som en självklarhet var för bara tio år sedan inte alls en självklarhet, och om vi ser på individer istället för nationens officiella ställning så är det långt ifrån alla som anser att det bör vara så.

Som tur är så har människor kämpat och kämpat för att uppnå sitt mål om lika rättigheter oavsett sexuell läggning, och idag ser vi de framsteg som denna kamp lyckats uppfylla. Detta betyder ju såklart inte att kampen är över. 

Faktum är att samkönade relationer och äktenskap fortfarande diskrimineras i samhället, något som tas upp gång på gång på tv och i film, inte för att tjata utan för att faktiskt visa att det är så det är.

Samma gäller för saker som rätten att bestämma över sin egen kropp, något som konstant hotas, och som med de faschistiska vindarna i europa även hotar andra aspekter av jämställdhetsarbetet. Det är otroligt himla viktigt att inte låta faschisterna och förtryckarna vinna. Detta skriver jag i relation till de politiker som vill avsaffa kvinnlig rösträtt, men även till de som vägrar ta till sig korrekta pronomen, vägrar inkludera och vägrar se sina egna privilegier. Vägrar inse att fattigdom är vad som borde förbjudas, inte tiggeri. Till de som vägrar inse att systematiska påhopp vilka leder till självmord inte är uttryck för yttrandefrihet eller åsiktsfrihet, till de som skriker "inte alla män" för att sedan vända sig och skrika "alla muslimer", till de som skrattar åt "inte alla män" för att sedan vända sig för att skrika "inte alla vita".

 

Aja, jag ältar vidare på detta en annan gång. Nästa inlägg kommer handla om något relaterat till detta.

Det roliga är att jag för längesedan la in länkar till random webbsidor jag gillar/gillade på sidan av bloggen och nu vet jag inte hur jag ska få bort dom. Det är ju inte direkt som att jag har någon form av samarbete med dom sidorna liksom, så varför satte jag in länkarna? Ingen vet.

Hade tänkt skriva om något annat idag, men sen gick jag ut med hundarna i trädgården så dom fick leka av sig, och nu minns jag inte vad det var.

Så jag råkade hamna på denna artikeln om att prokastinera, och den träffade så himla fullständigt jäkla rätt.

 

Uttdrag:

 

Hej hej bloggen, long time no inlägg.

 

Dagens inlägg kommer handla om sexualitet, och mer specifikt one night stands. Vill påpeka att jag inte försöker verka dömande eller så, bara försöka förmedla min egen ståndpunkt (som för all del nog betyder väldigt lite för er andra men som ändock behöver framföras).

 

Jag har aldrig förstått grejen med one night stands. Jag har aldrig sett det lockande i att möta någon främmande och hoppa i säng med denne. Har hört argument som att det är det mystiska, att inte ens namn behöver blandas in, att det där med no strings attached kan vara kul osv. Inget biter, jag tycker inte att det verkar det minsta intressant.

Dels är det nog för att jag aldrig varit särsilt förtjust i mänskligheten, och att jag alltid haft en inneboende avsky för män som grupp (sorry dudes, min uppväxt solkades ner av killar som betedde sig som as mot allt och alla, och lät hållas för att såna är ju pojkar, han är ju hemligt kär i dig det är därför han bråkas, dom tilläts alldeles för mycket plats och tog upp ännu mer än så). När jag tänker på killar under min uppväxt tänker jag inte på mina vänner (för dom kategoriseras nämligen just dit), jag tänker på tjutande killar som klättrade på elementen när lärarna gick ut ur rummet. Jag tänker på historier om ollande, jag tänker på spottande i taket, jag tänker på rädslan över att det kunde vara någon som tjuvkikade i omklädningsrummet, jag tänker på odrägliga uttalanden som jag då inte kunde bemöta på ett vettigt sätt, jag tänker på elaka kommentarer riktade mot mig eller andra. Jag tänker på att aldrig bli passad bollen på gympan, jag tänker på snöbollskrig en inte bad om att få vara med i men ändå blir indragen i. Jag tänker på idiotiska kommentarer som tar upp för mycket utrymme på lektionerna, jag tänker på lärare som vägrade lyssna på sina elever, jag tänker nästan uteslutande på negativa saker helt enkelt. Och det jag räknat upp nu är saker jag endast såg/hörde/upplevde att killar gjorde (med undantag för elaka kommentarer då).

Sen minns jag ju massa snälla saker också, men de överröstas, likt spanskläraren, av odrägliga små as.

 

Men även jag bara mött små änglar, även om det är bättre nu, även om det inte nödvändigvis är killar jag letar efter, så finns det en ännu större del som arbetar mot detta med one night stands. Det är att jag inte känner personen. Och det är väl liksom grejen med one night stands har jag förstått. Att en inte känner personen. Om jag inte vet något om personen, hur kan jag då avgöra om personen är attraktiv eller inte? Baserat på utseende? Även om personen skulle se obejktivt bra ut, så förstörs ju det totalt om personen i fråga har vidriga värderingar eller åsikter. Och även om en skulle börja prata med personen, hur vet jag att det personen säger inte är totala lögner bara för att jag ska tycka om hen? Att personen bara säger vad hen tror jag vill höra?

Jag kan inte se någon person (man tbh) på gatan, tycka att den ser trevlig ut, utan att tänka "fast vad vet jag, det kanske är en våldtäktsman, djurplågare, rasist etc". Det går automatiskt. Innan jag lärt känna individer, består alla av samma gråa massa av könlöst stoft i mina ögon. Förutom de som går runt med typ svastikan tatuerad i pannan, eller något, då är jag faktiskt rätt dömande. 

 

Bottom line, jag kan inte utveckla attraktion till någon om jag inte vet att vi delar vissa viktiga grundläggande värderingar och åsikter. Det är inte petigt, det är så jag fungerar. 

Jag bor alltså, på riktigt, i en kommun där rasisterna är det näst största partiet. Efter sossarna.

 

Jag är jävligt seriös när jag säger att jag fan inte ska bo kvar i denhär jävla idiothålan längre än vad jag behöver. Flyttar hellre till Tokyo om det skulle betyda att jag slapp omge mig med rasister, och de flesta vet ju hur jag känner inför att bo i en storstad.

 

Jag är så arg, och jag skäms så himla mycket. Nu ringer klockorna i kyrktornet borta i byn, och jag kan bara hoppas att det är sorgeklockor.

 

 

Varför är människor så himla kränkta av och rädda för att bli kallade rasister, när de röstar för rasistiska politiker som för en rasistisk politik baserad i rasism och nazism? Jag förstår verkligen inte detta. Om någon kallade mig kommunist för att jag röstade på vänsterpartiet skulle jag inte ta illa upp eftersom vänsterpartiets medlemmar ofta är eller har varit kommunister och partiet har kommunistisk grund.

 

Kan vi banna ord som sverigevänlig, svenskfientlig, eu-kritisk och främlingsfientlig och bara kalla saker för vad de är? Rasist, antirasist, hatar romer och rasist.

 

Vad är det för mening att bo i en värld fylld med idioter? Nu drar jag till en annan, där idioterna alltid besegras och där en kan lägga de åt sidan när en fått nog. Nu drar jag till den fiktiva världen, hämta mig igen om 4 år.

Be the change you want to see in society.

 

Personligen skulle jag vilje se en större öppenhet mot de utsatta grupperna i samhället, och ett större synliggörande av de personer som idag i stor utsträckning inte erkänns finnas till.

Vad jag menar med utsatta grupper är främst de som hamnat snett ekonomiskt eller socialt, tiggare, narkotikaberoende osv.

Med personer som inte erkänns finnas till menar jag de människor vars identifikation anses av många vara påhittade eller på annat sätt illegitima.

Detta innefattar icke-binära, agenders, gender-fluids, transsexuella (alla som inte är cis helt enkelt), poly-amorösa, pansexuella, panromantiska, asexuella...listan kan göras lång över detta. 

Men det kan även innefatta bisexuella, då detta är en läggning som många anser vara något en person använder som uttryck för att 1, verka cool/sexig eller 2, dölja sin egentliga läggning (homosexuell).

 

Jag vet inte, det här känns som ett väldigt svårhanterligt ämne att ta upp, då jag inte på något sätt vill föra någon annans talan, men samtidigt vill uttrycka min vilja att göra livet lättare för personer vars existens förlöjligas, förminskas eller rentav osynliggörs.

 

Själv vet jag inte vad jag är, det är svårt att definiera vissa begrepp för det verkar inte alltid gå att hålla dom separata med varandra. Vad jag vet är att det finns lika många kombinationer av sexuell läggning, könsidentitet och romantiska intressen som det finns människor på jorden ungefär. Sedan vet jag inte vart jag skulle placera mig själv i detta, då det känns som att allt det där skiftar från dag till dag. Nåväl.

 

Det finns såklart en massa andra förändringar som jag vill se i samhället också (till exempel granskning av poliser i fall av brutalitet, helst då utförd av någon annan än poliserna själva), men detta är något som jag själv insett för bara något år sedan, när jag då började läsa bloggar av personer som tas upp här i inlägget.

 

Det är ju självklart att individer ska känna sig fria att älska de dom älskar, men ofta sätts detta ihop med monogami. Något jag tänkt på länge var just det att människor som lever med mer än en annan person också borde ses som riktiga partnersskap. Tvåsamheten är inte för alla och om det finns ensamstående föräldrar bör det ju också finnas alternativ för de som är fler än två. Det ska ju inte behövas religiös konvertering för att relationen ska ses som legitim liksom. Jag vet att jag har pratat med Jonatan om detta innan, och då var ett av problemen som togs upp att det blir krångligt med pappersarbete och hela den juridiska biten. Men faktum är att det redan finns människor som lever tillsammans och om det skulle tas upp så är jag övertygad om att det skulle gå att fixa på ett smidigt sätt.

Därför blir jag så glad över att läsa om samlevnadsbalken bland de prioriterade frågorna hos F! ♥ (har nu läst den flera gånger bara för att den värmer mig).

Har aldrig varit ett fan av denna snubben, förrän jag googlade honom och såg att han inte var uppumpad muskelberg utan iq, utan har civilingenjörsexamen i kemiteknik. Utöver det såg han som ung ut som en kendocka, och var med i en av filmhistoriens mest ikoniska rullar.

 

Hej hur många av er har lust att skriva ca 1000 ord om olika uttryck i stadsbyggandet i sverige under 1600- och 1700-talet?

Okej, ingen fara, 1000 ord om vad som skiljer vasarenässansen och barockperioden åt? Gärna med exempel!

 

Saker jag skulle packa med mig innan tidsresa:

 

• Solcellsdriven laddare till dator.
• Dator (ingen internetuppkoppling, jag vet, men häng med nu: jag vill ha tillgång till mitt mediabibliotek, dvs film/tv/musik, så självklart laddar en ner så mycket som möjligt innan det är resdags. Kanske t.o.m tar med ett par spel.
  Jag vill också ha tillgång till ett wordprogram för att kunna skriva snabbt och effektivt. Dessutom skulle jag ladda ner massa e-böcker och sånt att läsa, vilket också för mig till nästa punkt)
• Böcker. Detta är ett tungt material att ha med sig i stora kvantiteter, så det gäller att satsa på kvalitet. Ingen skit som jag misstänker att jag inte kommer tycka om. Dvs, inga deckare, biografier (det skulle vara någon jävligt intressant person isf), inget twilight, eller på annat sätt relaterat till den typen av bok (det betyder och inkluderar allt från vampire diaries till 50 shades).
  Satsa på pocketversioner om det finns, dom är inte lika tunga, men tänk också på att bundna böcker smälter bättre in i tidsåldern. Kanske införskaffa ett läderbundet skal att lägga pocketböckerna i så att dom ser mer ålderdomliga ut? Detta förutsätter såklart att resan sker bakåt i tiden, vilket kanske inte är fallet, men det gäller att vara redo.
  Också att tänka på är att inte ta med för mycket politiska böcker, för det kommer med all sannolikhet bara sluta med depression. Satsa på klassiker och upplyftande hjältesagor (dessa kan vara jättebra att citera på fester), men med lite smått och gott inblandat i mixen. En övergripande historiebok kanske är passande?
• HÖRLURAR.
• Pass och plånbok (för man vet aldrig, tänk om man kommer hem igen fast hamnar i ett annat land och helt plötsligt blir papperslös) (plus, mynt var ju värdefulla även förr, så kom ihåg att ta ut mycket pengar innan, och växla till tior och kanske femmor)
• En jävla massa pennor och papper. Jag vet inte om det är bäst att satsa på blyerts eller någon form av bläckpenna här. Bläck har ju funnits sen urminnes tider så ett återfyllningsbar bläckpenna vore ett bra alternativ, men tillgång till bläck kanske är begränsad, och då måste en ha med massa bläck också, vilket kan spilla och förstöra hela packningen. Blyerts är lätta att packa med, och sålänge jag kommer ihåg vässaren blir det inga problem, förrän dom tar slut. Ett dilemma som jag inte riktigt vet hur jag ska lösa. Synpunkter på detta uppskattas.
• Kamera. Detta är något som måste skylas på något sätt, eller i alla fall användas med försiktighet. Att vilja dokumentera resan är ju en självklarhet men tänk på att ha med en smidig kamera som inte sticker ut som ett futuristiskt åbäke. Dölj kanske i någon typ av skal i form av t.ex. kikare eller kalejdoskop. Något som gör det mindre skumt att ha händerna i ansiktet och titta upp mot himlen med ett objekt för ögonen.
• Sladd från kamera till dator som kan användas som laddare till förstnämnda objekt.
• Smycken. Imponera på dåtiden med massor av ädla stenar och metaller. Visst, hamnar du i 1900-talet kanske folk ser att det är glorifierat glas, men det är värt ett försök.
• Smink. Detta är ren fåfänga, men för att ha övertaget på lokalbefolkningen gäller det att vara på topp. Som kvinna är din främsta egenskap, historiskt sett, din utvändiga skönhet. Skönhetsidealen må se annorlunda ut, men fin hy och vackert inramat ansikte har alltid varit en prioritet. Detta skulle jag ha med i sminkväskan:

1. Foundation. Flera förpackningar. Tänk på att ta en som inte är heltäckande, då en naturlig look önskas.
2. Concealer/correcter. Samma här.
3. Brun matt ögonskugga i olika nyanser. Används också till ögonbrynen.
4. Mascara.
5. Röd läppenna och rött läppstift. Detta är en tidlös färg, och produkterna kan även användas som rouge om det skulle önskas.
6. Puder. Här skulle jag nog välja ett löst puder, väldigt ljust, om inte vitt. Jag har ju ljus hy så det gör ju ingen större skillnad på mig, och historiskt sett har det (i västvärlden, men även i östasien) varit positivt att vara så blek som möjligt. Jag tänker inte ta med något teatersmink, för jag tänker att moderiktiga produkter kan isf införskaffas när en är framme, men det ljusaste pudret jag har åker med.
7. Fyra sminkborstar. Till foundation, puder och ögonskugga, men även en mellanstor för att kunna skugga och rama in resten av fejset.
8. Borstrengöring (om den får plats annara får det vara).
   
   Jag tänker att jag innan färd för över de produkter som går till glasflaskor och burkar så att de lättare smälter in.

• Rengöringsmedel. Med detta menas sminkborttagning, nagellacksborttagning, samt en mild tvål.
• Lotion. Men mest om den får plats. Detsamma går för solskydd.
• Menskopp + trosskydd. Och tillhörande rengöringsservetter till koppen.
• Deodorant. Flera stycken. Även detta överförs till en annan behållare.
• Favoritparfym, för dåtiden luktar med all säkerhet rätt illa inne i städerna, så en behöver något att lukta på. Dessutom skadar det inte att lukta gott själv. Förs över till annan behållare.
• Nagellack. Jag skulle ta med mig tre färger: röd, svart och silver. Okej, så nagellack är en relativt ny företeelse (åtminstone så som vi använder det nu), och färger som silver ser nog ovanligt ut, men jag har två anledningar till detta.
  Dels är det för att jag vill imponera med att ha ädelmetall på naglarna, woho kolla vad rik och exotisk och glamourös jag är. Dels är det för att om jag måste leva i en tid där jag inte har tillågång till nagelklippare, så måste jag täcka dom med något för annars står jag inte ut. Över till nästa punkt.
• Nagelklippare. Detta är ett föremål som skulle åkt ut som jag blev tvungen att sålla bland packningen. I värsta fall får jag bli nagelbitare.
• Hårborste.
• Hårnålar, klämmor och snoddar.
• Klocka. Helst mitt armbandsur, men det får förmodligen bli mitt klockhalsband då det kan passera som fickur.
• Solcellsdriven ficklampa.
• Jaktkniv. För man vet aldrig.
• Tändstickor och/eller tändare.
• Världskarta. Landsgränser osv kanske inte stämmer, men berg och hav och övriga utmärkande landskap har inte flyttats särskilt mycket de senaste åren. Dessutom finns det vägar som använts sedan tidens begynnelse ungefär, så till någon hjälp lär den vara. Att tänka på är att även om dagens kartor är betydligt mer matematiskt korrekta och nästan varje millimeter är utmätt, så kan det speciellt i kustområden vara helt meningslöst då havsnivån ändrats över tid. Lita inte heller på åar, älvar eller floder, för dom formar om sig efter behov, om dom inte redan formats om av människor.
• Tom glasflaska/annan typ av behållare för att fylla med vatten.
• Kompass? Detta kan sållas ut, men om en är vilse så kan den vara händig, sålänge en vet hur en anväder den.
• Kläder... detta kan vara knepigt, så satsa på klassiska material, som linne, bomull, ull och skin/läder. Inga jeans, inga sneakers, inga paljetter och inget nylon. Linnetunika, helst med typ en ullkappa över, plus ullbyxor under är att föredra. Skinnskor obv. Rött, blått, grått, svart och vitt. Kläder kan såklart köpas på plats, så slösa inte en massa tid på att bestämma och köpa kläder att ha på sig vid resan, utan kör bara på sånt som ser tillräckligt tidlösa ut tills du kommer fram till en butik eller liknande.

Som ni märker tänker jag igenom detta jävligt noga. Det är inget som kan hjälpas, ska jag göra en lista så får den vara motiverad och förklarad. Kan hända att jag fortsätter denna listan någon dag, och lägger upp en del 2.

Jag gottar mig för evigt i att Jonatan otaliga gånger gjort narr av mig för att jag kollar på och pratar om Supernatural ofta, speciellt nu när vi precis börjat på SÄSONG 7 tillsammans.

 

Moahahahahahaha han kan retas allt han vill om hur mycket jag tycker om karaktärerna, för faktum är att han är fast och vi vet det mycket väl båda två.

 

Det är rätt skönt att kunna gå in på valmyndighetens hemsida och se vart alla rasister bor så man vet vilka ställen man ska undvika....ja, jag tittar på dig, göta.

....K.

Råkade komma åt något på tangentbordet, så allt fuckade sig på hela internet och hela datorn och nu när min far fixat det är alla mina flikar borta från mitt liv och kommer aldrig hittas igen och allt är förstööööööööört.

 

Kollar på lite bilder från förra våren. Detta är en av mina nya favoritbilder på mig själv.