Har spenderat de senaste dagarna med Jonatan och hans skadade fötter. Sedan studenten har han inte kunnat ha haft skor på sig. Att kalla det för skavsår vore en grav underdrift.

Egentligen, varför har inte de mörka varelserna i Narnia lika stor rätt att härska över landet som de ljusa? Det är ju inte som om dom är medvetet såna, förmodligen har dom ju bara blivit födda till vad dom är. Borde inte majoriteten av befolkningen få forma samhället till så som dom vill ha det? Och varför ska alltid mörkret vara så hemskt? Det kanske finns kvalitéer med mörkret som vi inte får se eftersom man bara fokuserar på det goda med ljuset hela tiden.
Fast det klart, det är ju alltid så att ljuset vinner. Ljusstrålar kan krypa sig in i minsta lilla vrå, men man kan aldrig föra skuggan över ett upplyst område...om du fattar. Aja, sidospår.

Eftersom Jonatan inte har kunnat gå ordentligt med varken strumpa eller sko på sig på ett par dagar, så har inte heller jag gjort något speciellt. Även om picknicken idag hade varit kul att gå på, så kändes det inte rätt att lämna honom till sitt öde.
Nåväl, nu är han ändå hemma hos sig, och jag hos mig. Så det kretsar funderingar över hur jag ska planera nästa vecka och resten av denna veckan.

Något som jag gärna vill göra är att gå till sjön. Tyvärr krävs för det att det är fint väder i ett par dagar, innan man kan bada på riktigt. Sen vill jag gärna till sommarstugan med, men ja, jag vet inte hur det blir med det just nu. Ska lägga upp någon bra plan för det.

Såg på Emil i Lönneberga på Jonatans befallning förut idag. Hejdå nu.
Ps, såhär ser datorn ut