Nu har jag själv insett att jag är både flängig och oresonlig.

Tindra är extra motvillig idag, och jag tror att valparna blev lite galna av lukten av stekt bacon. Det är fortfarande en av dom som går utan bestämt namn. För min mor vägrar godkänna Ada, och det blir ju bara jobbigt att behöva tjivas om det gång på gång. Så fram med ett namn nu, pronto. Pronto borde väl förresten vara ett utmärkt namn på en häst. ...mmm hamburgare...

Seriöst dock. Jag finner White Stripes tröstande i tider som dessa. Allt är skit åt helvete. Menmen.

Skola imorgon.

Hejdå.